Månadens ämne

Här tänkte jag skriva ner lite tankar, information och upplysning om vad vi kan göra för våra hundar så de kan må så bra som möjligt den tid de är med oss.


Månadens ämne: Februari/Mars

Den gamla hunden:

                    

När du hämtar hem din valp är lyckan stor och många härliga år väntar er båda. Men även en hund åldras och behöver visas särskild hänsyn och omsorg på äldre dar.

Den medelålders eller äldre hunden brukar inte göra så stort väsen av sig. Den har passerat den intensiva och händelserika unghundsperioden och sedan de åren då hunden är frisk, stark och många är aktiva i kursverksamhet, tävlingar, utställningar etc.

Hunden går nu  in i en ny fas i livet – ett nytt och lugnare liv. Här är det lätt att glömma bort dem, de bara finns där. Många hundägare tror dessutom att hunden varken klarar av att/vill  motionera och  aktiveras längre.  Men gamla hunden måste få använda sin kropp och hjärna för att få en så friskt och värdigt slut som det är möjligt, men på sitt sätt i sin takt.

När blir hunden gammal?

Olika raser, eller snarare olika stora hundar, åldras olika fort.

  • Små hundar ( upp till 10 kg) åldras vid drygt 11 års ålder.
  • Medelstora hundar (ca. 10-25 kg)  åldras i 10-års åldern.
  • Stora hundar (ca 25-40 kg) åldras i 9-års åldern.
  • Mycket stora hundar (över 40 kg) åldras i 7-8-års åldern.

Självklart finns undantag och dessutom åldras varje hund i sin egen takt. Men generellt sett blir småväxta raser äldre än stora och åldras också senare.

Hur förändras hunden kroppsligt?

Hunden får mindre muskelmassa och ofta blir deras leder stela av ledpåverkan (artros, benpålagring, benförslitning). De sover mer, får sämre syn, ögonen förändras och hunden kan få gråstarr, hörseln försämras, hunden kan också ha lättare att lägga på hullet allt eftersom den orkar med mindre aktivitet.

         

Men det är viktigt att hålla igång hundens muskulatur och leder så den muskelmassan hunden har också bevaras så länge det går. Hundar som får t ex diagnosen artros ska inte ligga stilla och bara röra sig för det nödvändiga, t ex mat och rastning, utan röra sig utifrån dagsformen.
Om hunden inte rör sig och använder sin kropp så kommer detta att leda till att artrosen tilltar i en snabbare takt och hunden försämras fortare och får ett kortare och onödigt smärtsamt slut.
Utgå från den individ du har. Man måste iaktta sin hund och lära sig läsa av dennes signaler. Ser man att hunden blir trött eller får ont/mer ont av dagens promenad så går man självklart kortare dagen efter.

Här kan ni ta kontakt med t ex veterinär eller  fysioterapeut för råd och hjälp. Om hunden är stel  och haltar och får fortsätta att gå med problemet så kommer hunden att snedbelasta och snart så kommer den att få problem på andra delar av kroppen.

 Det är viktigt att aktivera hjärnan för att minska risken för understimulering – med depression till följd. Hjärnan är en muskel och behöver arbeta för att hålla sig pigg och alert, samt minska/fördröja risken för att hunden blir senil. Hundar och demens kommer jag att ta upp lite längre fram i texten.

Till åldersrelaterade sjukdomar som är vanligaste bland äldre hundar räknas:

Hjärtproblem, tumörsjukdomar, gråstarr, dåliga tänder, leder och övervikt.

Seniorkontroll:

För att få hjälp att hålla koll på hur hunden mår så är det många veterinärkliniker som har speciella hälsokontroller, normalt görs de från hunden är 7-8 år. Ta för vana att låta din hund genomgå en sådan 1 gång/år.

För hjälp med att hålla igång sin hund kropp, på ett sätt som just din hund behöver, så kan ni kontakta hundfysioterapeuter/hundsjukgymnaster för en genomgång – friskvårdskontroll – och därefter få ett individuellt träningupplägg för din hund. Mycket kan göras i förebyggande syfte.  Träning av muskulaturen i förebyggande syfte  bör ha påbörjats från 4-6 år (större raser tidigare).  Men självklart är det viktigt att ha i åtanke redan från hunden är ung.

Friskvårdskontroll:

Friskvårdskontroll är bra att börja redan när hunden är ung och frisk, vanligt att man filmar hur hunden rör sig i olika vinklar och gångarter. Dessa filmer är bra att spara för att jämföra med när man tycker att hunden inte rör sig som förut. Där kan man även se förändringar på hundens rörelser när den börjar komma upp i åren.

Hur förändras hunden psykiskt?

Personligheten kan förstärkas och hunden kan ta sig egenheter och vanor som den inte har varit tillåten att göra förut. Detta måste man naturligtvis hantera, men det handlar om hänsyn och respekt.

Kan hunden ändra beteende eller personlighetsförändras? 

Som jag skrev om ovan så kan en understimulerad hund visa symtom på depression. Det är också viktigt att iaktta sin hund och se om den visar tecken på aggressiva tendenser, det kan visa på att er hund har ont. Många hundar visar ju inte när de har ont och om de gör det så har de ofta mycket ont. T ex om hunden har ledproblem med smärta och barn, barnbarn klättrar och klänger på hunden så måste den få försvara sig och detta kan uppfattas som hunden agerar aggressivt. Självklart ska hunden inte bita barnen eller andra, men det är hundägarens yttersta ansvar att se till att hunden inte ska behöva säga ifrån och gå så långt, utan avbryta och skydda hunden.
Det kan också vara så att hundens syn/hörsel är nedsatt och blir då överraskad/rädd och aggresiviteten blir då försvaråtgärd. Det är därför viktigt att alltid visa den gamla hunden respekt.

 Aktiviteter:

Hunden får varken under- eller överstimuleras. En gammal hund ska inte förbli liggande hemma samtidigt som den inte ska ha samma motion som när den var ung. Den gamla hundens hjärta trivs bäst av att vara igång. Ju närmare man lever sin hund desto lättare är det att avgöra om hunden lider och om hunden blir trött. Det gäller som sagt att lära sig läsa av hundens signaler.

Eftersom den gamla hunden får mindre muskelmassa kan man låta den sova på mjukare ställen. Om hunden är ledstel så bör man hålla uppsikt när hunden t ex ska upp i bilen och man kanske behöver hjälpa till att lyfta upp hunden i bakluckan.

Det finns ramper att köpa till bilen som hjälp för hunden att komma i och ur. Vissa hundar är för tunga att lyfta medans andra har ont så de vill inte bli lyfta. De finns hos de flesta djuraffärer.

En yngre hund går vi oftare på kurs med och vi aktiverar den på olika sätt, medan den äldre hunden kan bli lite eftersatt. Men även en medelålders och äldre hund behöver aktiveras för att må bra och ofta är det inte så komplicerade saker vi behöver göra.
Bara att hunden får byta miljö ibland kan betyda mycket, låt den följa med på kortare ärenden och passa på att rasta den på ett nytt ställe. Det finns också många bra aktiveringsspel att köpa som kan ge hunden en stunds stimulans. Dessutom bygger flera av dem på att du är med och håller i spelet, vilket också ger er värdefull tid tillsammans.

Vardagsaktiviteter

Hundens hjärna måste aktiveras, ju mer hunden får jobba mentalt desto piggare håller den sig.
Låt hunden få sina egna små arbetsuppgifter; bära in tidningen, stänga kylskåpsdörren, väcka barnen, leta rätt på nycklarna osv. Det behöver inte innebära så många minuters arbete varje gång, men har hunden flera uppgifter så blir det en hel del på en dag.

Naturligtvis kan ni också fortsätta med de aktiviteter ni har sysslat med tidigare fast på en annan nivå. Spåra och söka klarar de flesta hundar av även i hög ålder fast då inte på tävlingsnivå.
Kantarellsök är en lugnare variant, godissök likaså. Men göm inte alltid godiset på samma ställen, då är det inte någon utmaning! Låt hunden få tänka själv.

Pensionerade jakhundar som inte längre hänger med i skogen kan berikas för sin jaktbehov via
viltspår även sk. blodspår. Det är viktigt att alla får sina behov tillgodosedda, oavsett vilken ras hund är. Här är det bara att använda sin fantasi.

Agility kan vara påfrestande om hunden har problem med lederna men låt den få balansera på stenar istället, krypa under ett nedfallet träd, det finns massor i vardagen som går att använda.
Tänk bara på att om hunden har problem med leder, rygg eller muskler så måste du ta det försiktigt med speciellt balansövningar.

            

Lär hunden något nytt:

Lär hunden något nytt! Inlärningen tar säkert längre tid än när hunden var ung och du måste kanske dela upp momentet i små delar och träna dem separat. Men det gör ingenting, du vill aktivera hunden och här är inlärningen själva aktiviteten. Detta kan du göra både inomhus eller utomhus.

Allt från leta upp saker/godis till lättare balansbollsträning. (OBS!  Balansbollen ska vara anpassad efter din hunds förutsättningar, dvs. det behöver inte vara en boll utan kan lika gärna vara en balansplatta/disc). Ta gärna kontakt med en fysioterapeut och få råd. T ex om vilken balansbolls typ din hund bör ha, vilka övningar som är bra för din hund och hur de utförs innan du påbörjar.

Men tänk på att hunden väl kan övningen är den inte lika mentalt stimulerande längre, så prova att variera dem. Detta kommer att ge er underbar tid tillsammans och din hund känner sig inspirerad och motiverad samt fortsfarande som en i ”gänget”, att den tillhör familjen/flocken.

Ta hjälp av fysioterapeut:

Hos en fysioterapeut kan din hund få hjälp med t ex smärtlindring i form av laserbehandling, massage, TENS, NMES, akupunktur.
Men även ett träningupplägg där din hund får ett individuellt program. Hunden får först en genomgång – kontroll hur/vad den kan göra. Sedan får ni alternativ att göra dels träning med hjälp av fysioterapeuten som t ex simträning, WTM (vattenlöpbandsträning), vibrationsträning, balansbollsträning, rörelseträning (PROM, ROM), promenadschema, instruktioner och utbildning till massage hemma etc.

Dessutom görs uppföljning och ev. korrigering av träningsupplägget allt eftersom hundens status ändras. Då försämringar har uppkommit så kan fysioterapeuten hjälpa till när det behövs veterinär, dels via att ni får rådet att uppsöka dem eller att skriva en remiss.

                                  

Balansbollsträning är en skonsam träning                     Laserbehandling kan ge smärtlindring
som aktiverar alla muskler och muskel-                         för en hund med t ex artros, muskel-.
grupper, utan att fuska. Hunden blir jämnt                     inflammationer, etc.
musklad på bägge sidor.

          

Massagebehandling hjälper bl a till att få igång             Vibrationssbehandling är en skön och avslappnade
cirkulation, släpper på spänning i spända och                samt smärtlindrande för leder och muskulaturen.
ömma muskler.

                

På löpbandet kan er hund få en bra                  Balansbollträning en skonsam träning för
rörelseträning, med balans, koordination          alla raser och åldrar. Tränar alla kroppens
på ett försiktigt sätt. Ex. bra när det är               muskler både i styrka och balans.
kallt/varmt väder ute som gör att er hund
inte kan få sin stimulans med promenader.

 

Fetma

Om din hund rör sig mindre skall den också ha mindre mat eller helst mat med mindre energi-innehåll.
En hungrig hund kommer att försöka stjäla eller tigga till sig mat och då handlar det sällan om någon
lågkaloridiet.
Det bästa är om du istället kan öka hundens motion samtidigt som du aktiverar den mentalt.
Tänk också på att räkna in det godis som du ger hunden i dess totala energiintag.
Här kan du ta hjälp av veterinär och fysioterapeuter med vilken mat som är bäst och hur just min hund ska
träna. För det är kombinationen av bra/rätt mat och motion som ger långvarig hållbar vikt.

                    

Hunden behöver röra sig mer än några lugna promenader, den behöver få aktivera alla kroppens muskler.
Se till att den följer med dig hemma, ge den egna arbetsuppgifter som att ta ut soporna, hämta posten osv.
Dels får hunden automatiskt mer motion, flera korta stunder per dag och dels så aktiverar du den mentalt.

Dessutom undviker du att hunden ser matstunden som sin enda roliga upplevelse under dagen.
Har hunden fastnat i den fällan vill den naturligtvis att det ska bli så många matstunder som möjligt, med
fetma som biverkning.

Här följer två artiklar från tidskriften ”Härliga Hundar” .

Senilitet:
Ge din gamla hund ett rikt liv.

Ett  efter ett dyker de upp, tecknen på att din hund är dement. Något botemedel finns tyvärr inte, men du kan ändå göra mycket för att din bästa vän ska ha det bra på ålderns höst.

Precis som människor kan hundar få åldersförändringar i hjärnan. Förändringarna liknar dem man ser hos människor med alzheimers sjukdom: Hos både hunden och människan klibbar proteinet beta-amyloid fast på nervändarna i hjärnan, vilket gör att signalöverföringen mellan nervcellerna ­fungerar allt sämre.

Symtomen kommer ofta smygande och det är inte helt lätt att avgöra om en hund verkligen är dement. Att den slutar vara rumsren, skäller och verkar trött kan ha flera orsaker.

– Många vanliga ålderssymtom påminner starkt om demens och därför måste man utesluta andra sjukdomar innan det går att ställa en diagnos. Man tar blodprov, undersöker om hunden har någon infektion och kollar blodsocker och lever- och njurvärden, säger veterinär Ylva Trygger.

Mellan 11 och 12 års ålder har drygt en fjärdedel av alla hundar drabbats av demens. Men många får sjukdomen långt tidigare, framför allt hundar inom raser med kortare medellivslängd. Där kan demensen börja märkas redan i 7–8-årsåldern.

– Vanliga tecken är att korttidsminnet blir sämre, hunden glömmer vad enkla ord som Sitt, Ligg och Stanna betyder. Många blir också oroliga, de klarar inte att lämnas ensamma, börjar vandra runt på nätterna och vänder på dygnet. En del skäller mer och blir desorienterade, kanske går de vilse och börjar kissa inne.

I en del länder behandlas demenssjuka hundar med mediciner som påminner om dem man ger till människor med alzheimers. Men inte i Sverige. Anledningen är att många hundar inte svarar på läkemedlen, att biverkningar är vanliga samt att medicinerna inte kan kombineras med smärtstillande preparat som den gamla hunden kan behöva mot till exempel stela, smärtande leder.

Relativt färsk  forskning visar dock att antioxidantrikt foder och gott om fettsyror i maten kan ha en positiv effekt på hjärnfunktionen hos åldrande och ­dementa hundar.

– Man har sett på gamla hundar att hjärnan börjar förbränna fett i stället för glykos. Därför kan man ge ordentligt med fettsyror och så ska man vara noga med att förvara fodret rätt, håll förpackningen stängd så att fettet i maten inte härsknar, säger Ylva.

Parallellt med sorgen över att en dement hund sakta men säkert personlighetsförändras är det lätt att som hundägare också känna sig irriterad. Ylva möter många frustrerade hussar och mattar till gamla, snurriga och allt mer krävande hundar på sin klinik i centrala Stockholm.

– Det är klart att det är jobbigt när hunden inte är rumsren längre, skäller på dagarna och har glömt alla kommandon. Men den är ju en älskad familjemedlem som måste få bli gammal. En dement hund behöver och förtjänar extra mycket kärlek, omvårdnad och empati, säger Ylva och understryker hur viktigt det är att ge hunden kroppslig närhet, men också att låta den vara med i familjen så mycket som möjligt. Känner hunden sig trygg och delaktig ökar utsöndringen av må bra-hormonet serotonin, vilket i sin tur minskar demenssymtomen.

– Det är också viktigt att hunden får ordentligt med motion. Det räcker med att vara ute och gå promenader, gärna någon timme om dagen. Och märker man att hunden är dement ska man fortsätta att aktivera den mentalt, men övningarna ska vara lätta och leda till en snabb belöning så att den får känna sig duktig!

Enligt Ylva är det sällan som demens är en orsak till avlivning. Andra sjukdomar påverkar oftast hundens livskvalitet mer.

– Verkar hunden må bra, har matlust och är lite glad då och då tycker jag att det är okej. Först när hunden inte trivs längre är det dags att låta den somna in.
https://www.harligahund.se/2014/12/29/ge-din-gamla-hund-ett-rikt-liv/

                                                           
Strokesymptom kan vara balanssjukdom

När hunden blir gammal förändras den, precis som vi människor. Ibland märks det inte så mycket, den kanske bara går lite långsammare eller börja höra sämre. Men det finns också en del sjukdomar och tillstånd man ska hålla lite extra koll på och allt är kanske inte så allvarligt som det kanske ser ut.
Precis som människor kan hundar drabbas av stroke, särskilt när de blir gamla. Symtomen på en stroke kan till exempel vara att hunden verkar förvirrad, vrider och tippar huvudet fram och tillbaka, tappar balansen eller att ögonen börjar röra sig snabbt och okontrollerat. Men det är inte säkert att det är en stroke, det kan också vara en sjukdom i hundens balanssystem, så kallad vestibularissyndrom (engelska: Idiopathic Vestibular Disease ), eller vestibulärsyndrom. Idiopatiskt innebär att orsaken inte är känd. Geriatriskt vestibulärsyndrom drabbar oftast hundar som är äldre än 8 år.
Enligt Jared B Galle, som forskat på detta, kan den här sjukdomen i hundens balanssystem, som precis som hos människor sitter i innerörat, ha olika orsaker. Ibland kan det var en särskilt besvärlig öroninflammation som påverkar innerörat och dess balansorgan, en fysisk skada eller en tumör.

Sök hjälp men behåll lugnet

Har din hund drabbats av något av ovanstående symptom, ta den till veterinären men dra inga förhastade slutsatser om stroke. Vänta hellre och se. Det här tillståndet gör inte ont även om det kan vara hjärtskärande att se, och oftast är besvären som värst de första 72 timmarna, sedan avtar ofta symptomen.

Om de inte avtar bör en magnetröntgen göras, då kan det vara något annat. De flesta hundar återhämtar sig faktiskt efter 2–4 veckor, beroende på orsak. För att hunden ska slippa bli illamående av yrsel kan veterinären skriva ut åksjuketabletter för hund.

Återhämtning

Att hålla huvudet snett eller vicka på det brukar vara det symptom som stannar kvar längst, men som sagt, de allra flesta återhämtar sig med bara vila och kärlek. För som alltid när det gäller gamla hundar, krama dem lite extra varje dag.

https://www.harligahund.se/2016/02/03/strokesymptom-kan-vara-balanssjukdom/

Det svåra beslutet

Även om det alltid är smärtsamt så är det vår skyldighet som djurägare att ge vår hund en så smärtfri avslutning på sitt liv som möjligt. När hunden inte längre har någon livskvalitet kvar är det vår plikt att låta den få somna in. I det läget får vi inte sätta våra egna känslor främst. Hade hunden levt i det fria hade den troligtvis aldrig blivit så gammal och vi har med mediciner och behandlingar dragit ut på den oundvikliga döden. Har du svårt att själv avgöra när det är dags, rådgör med en veterinär.

Hunden har varit en del av ditt liv troligen under många år och att du sörjer den är inte alls konstigt. Vissa människor förstår inte att ett djur kan betyda så mycket känslomässigt, men det är inte alls konstigt att bli både ledsen och arg. Hur just du drabbas av sorgen efter din hund är svårt att veta, sorg är väldigt individuellt. Bestämmer du dig för att skaffa en ny hund behöver du inte ha skuldkänslor, minnena och den fina tiden med din bortgågna hund kommer alltid att finnas kvar.
Jag personligen försöker tänka på att detta är det finaste man kan ge sin älskade vän – slippa lida och ha ont och få gå vidare när det är dags. Inte leva kvar för din – ägarens skull. Det är en rättighet som din hund har och förtjänar.

             

 

Nästa ”Månadens ämne” är inte riktigt bestämt ännu. Det får bli en överraskning.

Susanne Karlsson
Ucklums Hund & Hälsocenter  www.uhhc.se

 

 

Månadens ämne: December/Januari

Smärta hos hund:

Smärta definieras av  International Assiciation for the Study of Pain (IASP) som
“En sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada eller uttryckas i termer av skada”.

För att kunna behandla smärta på ett adekvat sätt krävs att man gör en smärtanalys, då olika typer av smärta i vissa fall kräver helt olika terapier. Det är givetvis av största vikt att ta reda på bakomliggande sjukdom och dess prognos, eftersom detta också påverkar behandlingen.

Det är viktigt att notera att vissa sjukdomar kan ge olika typer av smärta, t ex tumör med överväxt på nerver som ger både nociceptiv (smärta som uppstår vid retning av nervändar)och neurogen (som ugår från nerverna, nervsmärta – smärta som uppstår vid nervskador )smärta.

Smärta upplevs av både människor och djur och har ett stort värde i vår förmåga att skydda oss och överleva. Skarp, akut smärta får oss att snabbt fly undan, till exempel när vi sticker oss på en nål. Molande eller kronisk smärta får oss att vila så vi kan återhämta oss. Oro och rädsla är avsikten att öka medvetenhet och beredskap inför eventuell  fara

Smärtans viktigaste biologiska funktion är att signalera till kroppen att den är i fara. Smärtan är också kopplad till den autonoma reflexen och upprätthåller homeostas (jämviktstillstånd, kroppens strävan att upprätthålla jämvikt).

Reflexerna utlöses av ryggmärg eller hjärna och består av ökad hjärtminutvolym, höjt blodtryck samt ökad blodgenomströmning i högrprioriterade organ t ex hjärta, lungor och hjärna, medan de lågprioriterade t ex tarmarna, blir sämre försörjda. Alla dessa kroppsliga förändringar hjälper hunden i en kamp- eller flyktsituation.

” Wind up” är en ökning av känsligheten som uppstår i ryggmärgens nervceller efter en längre tids vävnadsskada. Smärttröskeln sänks och rent praktiskt  innebär ”windup” att patienter som fått dålig smärtlindring är känsligare för ny smärtsam  stimulering.
Därför är den första och viktigaste uppgiften, för oss som jobbar med djur, att se till att
djuret inte har en obehandlad smärta.

Nervsystemets organisation

Centrala nervsystemet (CNS): Hjärnan och ryggmärgen, skickar och tar emot signaler till och ifrån perifera nervsystemet (PNS). PNS utgår från CNS, via spinal- och kranialnerver.

  • Sensoriska (afferenta, inåtgående) tar emot information från CNS, både yttre och inre organ.
  • Motoriska (efferenta, utåtgående):– Somatiskt – Viljestyrt, styr skelettmuskulatur– Autonomt – Icke viljestyrt, Automatiskt, dvs behovstyrt t ex hjärtmuskeln.Sympatiskt: Aktiverar, förbereder för reaktion.Parasympatiskt: Energisparande, inaktiverande.

Nervcellens uppbyggnad:

En nerv består av flera nervceller, även kallade neuroner. Var och en av nervcellerna överför information från ett ställe i kroppen till ett annat.

Varje nervcell är uppbyggd av en cellkropp som kommunicerar med andra nervceller genom två olika utskott som kallas dendriter och axoner.

Nervcellen

Hela centrala nervsystemet består av ca 100 miljarder nervceller och olika typer av stödjeceller. Det är nervcellernas förmåga att föra signaler vidare som gör dem så speciella. Impulserna i hjärnan leds elektriskt i nervcellsutskotten och kemiskt mellan de olika cellerna.

När den elektriska nervimpulsen når slutet av nercellens axon så frisläpps signalmolekyler i vad som kallas synapsen (omkopplingsstället), som aktiverar nästa nervcell.

Myelin är ett slags skyddande fettlager som isolerar den elektriska signalen i axonen. (Hjärnguiden). Myelinskidor ökar signalhastigheten i axonet genom att minska dess genomsläpp i membranet eller att öka radien på axonet. Ju grövre diameter desto snabbare fortlöper signalen, eftersom resistansen i neuronet minskar. Myeliniseringen påverkar axonets fortledningsförmåga genom att konduktansen minskar. Med detta menas att de positiva jonerna inte påverkas av negativt laddade joner på utsidan. En myelinskida är ca 1 mm lång och vidrör aldrig sin ”granne”, vilket ger upphov till Ranviers noder.

Det finns tre olika typer av nervfibrer:

  • A-fibrer (A-delta): Snabba, 150 m/s, pga. grova kraftigt myeliniserade. T.ex.
    motorneuron iPNS.
  • B-fibrer: Halvsnabba, 15 m/s, mellantjocka och lätt myeliniserade. T.ex. de
    mindre sensoriska neuronen från hud samt viscerala sensoriska.
  • C-fibrer: Långsamma, 1 m/s, tunna och omyeliniserade. Dessa finns i samma
    områden som B-fibrer.

Det är massor av nervcellsutskott, axoner, i en bunt som tillsammans bildar nerver. Dendriter är mindre utskott som sitter kring nervcellens cellkropp och via synapser tar emot signaler från andra nervers utskott, som sedan kan skickas vidare.

Informationen från både A-delta- och C-fibrer förs först till ryggmärgens dorsala (bakhorn), där signalerna endera förstärks eller upphävs av nervhormoner. Nervfibrerna som har sina cellkroppar i spinalganglierna, bildar synapser med nervcellerna som transporterar informationen vidare till thalamus och hjärnstammen i hjärnan. I thalamus omkopplas smärtbnorna till bestämda områden i storhjärnans bark so mi sin tur svara för den medvetna upplevelsen av smärta.


Smärtsinnet

När något stimuli skadar eller är nära att skada kroppsvävnad framkallas smärta. Smärtsinnet är ett sinne som skyddar mot alvarliga skador genom att aktivera det sympatiska nervsystemet, vilket bl.a. ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket, samt ser till att blodtillförseln till huden minskar. Vid plötslig smärta dras kroppsdelen snabbt och automatiskt undan från smärtframkannande stimuli.

Akut smärta fungerar som en varningssignal. Den uppstår plötsligt och försvinnaer förhållandevis snabbt t.ex. vid ett skärsår.

Kronisk smärta kan däremot finnas under en lång tid och den kan ha lite eller inget samband med graden av vävnadsskada. Det kan bl. a. vara rygg-, muskel-, ledsmärtor. Smärta som inte lindras blir lätt kronisk och är då svårare att behandla.

Olika individer kan uppleva smärta på mycket olika sätt. Det som har inflytande på smärta är tidigare erfarenheter och känslotillstånd som rädsla eller oro. Alla har ungefär samma smärttröskel, alltså gränsen då smärta upplevs, men olika smärttolerans, dvs. hur mycket smärta som kan uthärdas. En och samma individ har även olika smärttolerans i olika situationer.

Olika typer av smärta

  • Akut smärta:
    – Nociceptiv
    – Visceral
    – Neurogen
    – Ideopatisk
  • Kronisk smärta:
    – Nociceptiv
    – Visceral
    – Neurogen
    – Ideopatisk
    – Kroniskt smärtsyndrom
  • Malign smärta.

Skillanden mellan akut smärta och kronisk är oftast uppenbar, men ibland kan ett kroniskt smärtsyndrom presenteras som en akut smärta där det egentligen handlar om en tillfällig förvärring av den kroniska. Anamnesen blir i dessa fall viktig, eftersom den kroniska smärtan ska behandlas på ett helt annat sätt.

Nociceptiv smärta utlöses av skadliga stimuli som aktiverar nociceptorer. Man skiljer mellan somatisk smärta som är knuten till huden, dvs. ytlig smärta, och visceral smärta, som är djup och involverar invärtes organ, skelettmuskulatur, bondväv, ben och leder. Nociceptiv smärta kan orsakas av kraftig mekanisk eller kemisk påverkan och av extrema temperaturer. I regel beror viscerala smärttillstånd på kraftig kontraktion eller utspänning, t ex vid kolik. Nociceptiv smärta svara (åtminstone initialt) ofta bra på primära analgetika som NSAID.

Neurogen smärta är en följd av nervimpulser utlösta på andra platser i smärtbanorna än i de fria nervändslut som vanligtvis påverkas. Orsakerna kan vara t ex. att en disk trycker på en spinalnerv, vilket ger ischiassmärtor, eller en virusinfektion i en eller flera spinalganglier t ex bältros. Trors atttsmärtorsaken finns någon annanstans på nerven är den alltid lokaliserad till område där nervändslut befinner sig, vilket kallas projicerad smärta.

Nociceptiv Visceral Neurogen Kroniskt smärtsyndrom
Smärttyp Molande Molande och/eller kolikartad Huggande stickande brännande Alla varianter
Smärtutbredning Väl lokaliserad Diffus Mycket väl lokaliserad Oftast diffus
Korrelation smärta och orsakande struktur God Dålig Mycket god Saknas ofta

 



Nociception: (Smärtuppfattning)

En nociceptor är en receptor som framför allt är känslig för en nociceptiv stimulering. Smärtan registreras av  nociceptorn och smärtimpulsen leds vidare till ryggmärgen och hjärnan. Nociception omfattar fyra nivåer där smärtas kan påverkas:

  • Transduktion – Omvandlingen av fysisk energi till elektrisk aktivitet i nociceptorer, t ex då värmen från en het plåt omvandlas till en smärtimpuls i hundens tass.
  • Transmission – Fortplantning av nervimpulser genom nervsystemet.
  • Modulering – Ett smärtlindrande system som består av kroppens egna opioider (t ex endorfiner), serotonin och noradrenalin vilka modulerar (omvandlar) transmissionen.
  • Preception (förnimmelse) – Hjärnans bearbetning av signal från en genomförd transduktion.

Därför ska smärta behandlas.

Långvarig smärta och återföljande stress bidrar till:

  • Immunförsvaret försvagas.
  • Energibalansen i kroppen påverkas negativt.
  • Konvalescenen förlängs.
  • Djuret rör sig sämre/mindre.
  • Kroppsfunktioner som andning, mag-tarmkanal,
    vätskereglering, urinutsöndring försämras.

Vår absoluta skyldighet är att förhindra onödigt lidande!


Smärtcirkel: (En liten förklaring)
Det uppstår en vävnadsskada – leder till blödning i vävnaden och akut smärta.
De första 72 timmarna ska man bara immobilisera och kylbehanda – inte massage eller liknande.
Kroppen reagerar på att det skett en skada – immunförsvaret sätts igång.
Det uppstår en svullnad i skadeområdet.

Smärta – vävnadsskada efter 72 timmar.
Spänningen i muskulaturen ökar vilket leder till att funktionen i området försämras. Leder till att  rörligheten försämras som leder till att cirkulationen i vävnaden försämras.
Detta leder självklart till att muskulaturens vävnader försämras och ibland t.o.m. förtvinnas.
Och när denna delen av kroppen inte används, muskulaturen förtvinnas leder till att nervimpulserna går  långsammare eller upphör och då blir proprioceptionen nedsatt.

Förklaring på en del av orden:

Immobilisering – göra orörlig, mm

Proprioception är varje människas förmåga att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position, vilket är en del av ens kroppsuppfattning. Detta fenomen kallas även djupsensibilitet och är nödvändig för att kunna hålla balansen. För att kunna detta använder sig kroppen av en särskild sorts receptorer, proprioceptorer.

Muskelatrofi innebär att musklernas vävnad minskar eller förtvinas helt. Inaktivitetsatrofi orsakas av brist på fysisk aktivitet då musklerna inte ofta används eller har begränsad rörelse.

Tonus är beteckningen på den muskelspänning som normalt finns i en muskel och som ger ett motstånd mot en passiv (påtvingad) flexion eller extension i en led, på så sätt är muskeltonus viktig för kroppshållningen.


Tecken på att din hund har smärta kan vara följande:

• Håglös, slö blick
• Hyperaktiv
• Aggressiv
• Orolig och stressad
• Darrar/skakar
• Flämtar/hässjar
• Sover mer
• Aptitlöshet
• Reagerar vid beröring
• Ovillig till motion eller rörelser som tidigare varit ok
• Gnyr, piper, gnäller
• Pälsförändring
• Drar sig undan
• Ovillig att hoppa upp i bil/möbler alternativt piper till vid vissa rörelser

Kraftigare smärta kan ge ändrad hjärtfrekvens, ökad salivering, förstorade pupiller och ändrat andningsmönster.

En långvarig smärta gör att hunden blir orkeslös, tappar kraft och ibland till och med livslusten. På sikt påverkar det hunden fysiskt då den i och med sin smärta inte kan röra på sig som den ska, därmed tappar den muskler och förändrar sitt rörelsemönster. Då hunden avlastar sig får den en felaktig belastning som påverkar hela kroppen negativt. Därmed får de flesta hundar problem i exempelvis rygg, nacke eller i de andra benen, alltså ytterligare besvär utöver det ursprungliga problemet. Man kan alltså se ett förändrat rörelsemönster, en förändrad kroppshållning samt på sikt en minskad muskulatur och rörelseförmåga.

Inget djur ska behöva leva med värk och smärta. Idag är man mycket duktig inom veterinärmedicinen på att behandla och förebygga smärta och som djurägare har du rätt att kräva en noggrann undersökning samt adekvat behandling.

Idag används både medicinsk och alternativ smärtlindring. Veterinären bedömer om hunden är i behov av medicin och sjukgymnasten kan bedöma om det finns alternativa behandlingar som kan verka smärtlindrande. Det är viktigt att inse att djurets livskvalitet sänks avsevärt när den lider av smärta. Som djurägare ska du lita på din känsla om du upplever att din hund har smärta. Du ska inte acceptera att någon annan säger att ditt djur inte har ont om du själv känner dig övertygad om detta.


Alternativmedicin för djur omfattar en rad metoder indelas i 8 grupper.

  1. Manuella behandlingsmetoder
  2. Behandling av kroppens mjukdelar
  3. Stärkade av kroppens självläkande förmåga
  4. Apparatmetoder
  5. Reflexologi
  6. Healingmetoder
  7. Traditionella medicinska system
  8. Diagnostiska metoder.

Apparatmetoden: exempel på detta.

  • Ljusterapi som biolight, laser.
  • Ljudbehandling som intraljud, terapeutisk ultraljud.
  • Muskelstimulatorer som Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES)
    Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS)
  • Magnetterapi påverkar kroppen via elektromagnetiska fält.
  • Vibrationsterapi. Vibrationer som ger bl a smärtlindring, avslappning.

Olika behandlingar som kan fås på kliniken och vad det innebär för hundens behov.

Ledrörelserträning

  • PROM   –  syftar till att hundens leder hålls rörliga genom hela konvalescensen.
    Påbörjas alltid så snart det går postop för att lederna ska hållas igång.
    Man ska jobba med stöd för leden och lugna rörelser i flexion, extension
    och traktion. Den ska utföras från flera gånger dagligen till 2-3 ggr/vecka
    tills normal ROM finns. Viktigt att det inte göra ont när rörelsen utförs.
  • ROM     – här hjälper hunden till att röra sina leder. Men stäcker bara ut till max, inte
    som vid stretching då man tänjer lite till.

Cirkulationshöjande behandlingar

  • Massage/stretching – Massage mjukar upp muskler och bibehåller smidig bindväv, främjar blod- och lymfcirkulation, blodtyckssänkande och avslappnade för hunden.
    Stretching – Påbörjas när led/muskel inte är inflammations påverkad. Får inte påvisa smärta. Korta sekvenser i början efter promenad, anpassa allteftersom hunden mår bättre. Denna behandling ska till att börja med utföras av utbildad personal, men de kan sedan utbilda hundägaren att göra hemma. Det är viktigt att jämföra rörelseförmågan med den andra sidan. Det optimalaste är symetri.

 

  • Laserbehandling – Ljuset skapar ökad blodcirkulation, får igång cellernas läkningsförmåga samtidigt som det verkar antiniflammatoriskt. Vilket leder till bättre/snabbare läkning av sår, frakturer samt minskar risken för ärrvävnader. Smärtstillande då den frisätter endorfiner (kroppens egen produktion av smärtstillande).

 

  • Intraljudsbehandling – Kallas för Novafone och är en ljudterapi som även kan användas av hundägaren i hemmiljö som hjälp vid behandlingar. Även denna ger ökad blodcirkulation vilket leder till bättre näringstillförsel och borttransport av slaggprodukter. Den går djupare ner än vanlig massage och man kan även jobba genom förband och/eller gips. Vissa kliniker hyr ut dessa och säljer dem.
    Jag är återförsäljare av dessa Novafoner. Ring för mer info. 0703-56 24 40

 

  • Terapeutisk ultraljudsbehandling – Fungerar som en laser men här är det ljud istället för ljus som man behandlar med, dessutom använder man en speciell gel på stället man behandlar.

Vattenterapi

  • Simning – All vattenterapi får bara utföras när sår har läkt, dvs efter stygntagning. Det möjliggör tidig start på rehabiliteringen. Simning är avlastande vilket leder till att muskelspänningar släpper – smärtlindring. Det är en stärkande och uthållighetsträning. Hunden har möjlighet att kunna sträcka ut i sina leder utan påfrestning på lederna. Bra att kombinera med styrketräning i rehabiliteringen då hunden blivit starkare. Man bör inte simma dagligen för detta kan leda till överträning och försämring.
    Inte för långa pass utan vila emellan.

 

  • Watertreadmill (WTM) – är ett träningsredskap som ger möjlighet till anpassad träningen med individuell vattennivå (påverkar både belastning och leders rörelseomfång) och hastighet (få maximal funktion  med
    minsta möjliga rörelsestörning). Hunden bygger muskulatur, stärker konditionen, ökar uthållighet och   ämnesomsättning. Är bra för patienter med bl. a artros, OCD/FCP skador muskelskador, rörelse-
    och medicinska utredningar etc.


Proprioceptiv nervfacilitering

  • Vibrationsplatta – Träningen är ett bra sätt att komma igång med rehabilitet tidigt. Den når muskler som annars är svåra att komma åt. Men den ersätter inte alla annan träning utan bör kombineras med träning
    som ger ökad röralsefunktion och är pulshöjande. Man ställer in maskinen på de Hz man ska för den valda träningen.t ex.
    5-8Hz läkning, smärtlindring och rehabilitering.
    10-20Hz balans, styrka, uthållighet, träning och rehabilitering.
    20-30Hz statisk styrka, syreskuld, styrketräning, friskvård.

 

  • Balansbollsträning – Ökar hela hundens kroppsmedvetenhet, balans, koordination, styrka och smidighet. Övningarna på balansbollen kan varieras i oändlighet. Träna enbart t ex fram- eller bakben eller bägge.
    Tillsammans med vibrationsplattan. Använda den tillsammans flera olika varianter av balansbollar (äggform, rund, peanut, donut etc.) som att hunden har en liten cirkelträningsbana och ska göra olika övningar på dem.

 

  • Cavaletti – påbörjas som ledträning när ökad stabilitet och belastning kommer tillbaka. Tränar abduktorer – adduktorer och förbättrar hundens balans och koordinationsförmåga. Låt hunden skritta över jämnt utplacerade hinder, ju långsammare desto bättre för optimal muskelkontroll. Ett annat exempel är att lägga ut ett antal bildäck som hunden får kliva i.

Hemövningar (Film Youtube: Roligare hundpromenader   https://youtu.be/IXgnZJB7K98 )

  • Stå- och balansövningar –” Vacker tass” ökar ledens belastning utan att hunden rör sig (sittande hund). Öka svårhetsgrad till stående. Stå stilla och man puttar lätt på hunden i sidled.
    Gå på stockar, murar etc leder till bra balans-, smidighet- och koordiantionsträning.

 

  • Promenadschema. – Hitta en lagom sträcka att börja med. Anpassa terräng utifrån hundens individuella problem. Öka försiktigt. Gå hellre flera korta än få långa. I början kanske hunden får ont, ge den då lite
    kylbehandling efter promenaderna. Allt detta får man hjälp att gå igenom och anpassad av sin terapeut
    på rehabkliniken.

 

  • Backträning – Träna specifika funktionella muskelgrupper.
    Få repetitioner t.ex. 3 x 20 meterbacke/tillfälle och kopplad  hund.Uppförs backe: tränas framför allt m. triceps. Reducerad belastning på frambenens leder.
    Nerförs backe: tränas framför allt m. biceps.  Ökad belastning på frambenens leder.
  • Slalom med konor – Även denna träningen är bra för koordinationen, proprioceptionen samt benens abducerande och adducerande muskler . Hunden får träna på att böja kroppen i sidled.

 

Nästa månads ämne februari/mars kommer jag att ta upp om den åldrande hunden och vad vi kan göra för att han
eller hon ska få ett friska, sköna och värdiga sista år.

 


             Månadens ämne: Oktober/November – Hundars övervikt

Enl. vissa undersökningar så är 30% och andra säger  50 % av våra hundar överviktiga, oavsett vem som har rätt, så är det  ett stort hälsohot som kan ge upphov till många kroniska sjukdomar  samt ett förkortat liv.

Orsaken till fetma hos hundar är till 90% att hunden får i sig för mycket kalorier i förhållande till hur mycket den förbrukar. Ämnesomsättningsfel eller kastrering kan också påverka vikten. Om livmodern på din hund tagits bort av någon andledning ökar alltså risken för övervikt.

Vad spelar det för roll om hunden är lite mullig? Jo, den får svårare att röra på sig, undviker till exempel att springa och att gå i trappor. Förr eller senare får hunden problem med försämrad livskvalitet, tidigare utveckling av kroniska sjukdomar och ett förkortat liv. Tunga raser löper också större risk för avslitna korsband och traumatiska skador.

De sjukdomar hundar kan få på grund av fetma är de samma som hos oss, hjärtproblem, ledproblem, cirkulationsrubbningar, sämre immunförsvar. Leversjukdomar och diabetes. Alla dessa symptom och sjukdomar är ibland rasrelaterade, det vill säga vissa raser har lättare att utveckla vissa sjukdomar, men övervikt kan hjälpa till att framkalla dem. Många av dessa sjukdomar som exempelvis diabetes kräver livslång och kostnadskrävande behandling.

                                

Forskning kring diabetes hos hund

Sedan 2005 finns ett svenskt forskningsprojekt om diabetes hos hund vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Uppsala universitet. Forskningen bedrivs med ekonomiskt stöd från bland andra Agrias och SKKs Forskningsfond för sällskapsdjur.

– Vi tittar bland annat på hur utbredd diabetes är hos hund, vilka raser som drabbas mest, vilka riskfaktorer som finns och på den genetiska bakgrunden, säger Tove Fall, veterinär som doktorerat på sjukdomen och den som lett de flesta av studierna inom projektet.

– Ett annat mål är att ta reda på mer om vilka former av diabetes som förekommer hos hund.

–Av de 180 000 hundarna utvecklade 860 diabetes. Omräknat innebär det att runt en procent av de svenska hundarna blir sjuka i diabetes om de blir tolv år gamla. Diabetes är alltså inte någon särskilt vanlig sjukdom. Men risken för att bli sjuk skiljer sig kraftigt mellan olika raser.

Mer om detta hittar ni på: https://www.agria.se/hund/artiklar/forskning/nar-sockret-stiger-om-forskning-kring-diabetes-hos-hund/

De flesta hundägare är väl medvetna om riskerna med övervikt. Den bästa lösningen att få tillbaka hunden i god form, är att minska mängden mat med rätt foder, tillsammans med motion.

Det finns anledning att anta att hundfetma är kopplat till den livsstil som ägaren har samt det samhälle vi lever i. I ett hushåll med många människor är det lättare att hunden blir knubbig. Orsaken är att det är svårare att hantera matintaget och man ger betydligt fler godsaker än i ett hushåll med färre människor. Detta kan förstås övervinnas genom att uppmuntra hela familjen att engagera sig i viktminskningen av familjens hund.

Det finns undersökningar som visar att en måttlig övervikt (ca 5 kg på en 25 kgs hund) förkortar livet med 2 år. Våra hundar får precis samma problem som vi får vid ökad vikt: problem med lederna, levern, hjärtat, cirkulationen, de får också diabetes, hudsjukdomar och försämrat immunförsvar. Vissa sjukdomar finns ärftligt hos en del hundar/raser men övervikten är bidragande till att de utvecklas.

Det är ju ingen som ger sin hund för mycket mat för att vara elak! Alla hundar som är för tjocka är det därför att deras ägare älskar dem. Men ibland blir resultatet att de älskar ihjäl dem. Det är inte snällt att ge hunden en extra kaka eller smörgås. Det är inte snällt att varje dag lägga lite extra i matskålen för att det ser så lite ut annars. Att låta sin hund vara för tjock är lika mycket djurplågeri som att ge sin hund för lite mat så att den är för mager.

Hur kan du undvika att din hund får övervik?

  • Dosera vanlig mängd med hubndfodret och använd prodiktens råd som en vägledning, men följ den inte blint, glöm inte att titta och känn på din hund. Alla är individer och råden är allmäna riktlinjer.
  • Ge inte för mycket godis och extramat.
  • Hunden behöver en rejäl dos motion, anpassad efter individen, t ex promenad, springa, cykla, simma etc. Om du har svårt att veta hur och vad så ta kontakt med en fysioterapeut/sjukgymnast.

Vad är övervikt?

Övervikt kommer oftast smygande och det kan vara svårt att bedöma när din hund har passerat gränsen för sin normalvikt.

Självklart är hundar olika i sin byggnad och konstruktion beroende på ras eller rasblandning men inte någon hundras skall vara fet. Generellt kan man säga att när du känner på din hunds bröstkorg. skall revbenen kännas utan att du behöver ta i. De ska kunna sk. skönjas under huden. Å andra sida skall revbenen inte synas på en släthårig hund, då är den för mager.

Vad har då detta med den ”vanliga” sällskapshunden att göra? Är det så farligt om min Jack Russell bär på något kilo för mycket?. Gå till dig, själv, du känner själv när du går i trappor eller springer till morgonbussen om du har något kilo för mycket att bära på. En övervikt hund får förr eller senare problem. Stora tunga raser löper dessutom större risk för avslitna korsband och andra traumatiska skador om de blir för tunga.

Underviktig hund: Revbenen syns tydligt, uppdragen midja och hunden har nästan inget fett.
Normal vikt: Känn hundens revben, tydlig midja, lagom med fett över revben och svansrot
Övervikt: Svårighet att känna revbenen på grunda av fett, buklinjen är rak och tydliga fettdepåer över länd och svansrot.
Kraftig övervikt: Revbenen går inte att känna, buklinjen är rund och hängande, mycket fett över bröst, rygg, hals och svansrot. Nacken är bredare än huvudet.

Vad gör man åt övervikt?

Mindre mat och mer motion är självklara svar. Hjälper inte det så kan ett veterinärbesök vara motiverat. Veterinären kan göra en hälsokontroll för att se om det är något fysiskt fel som gör att hunden är överviktig. Det finns också speciella diet-foder för hundar som de kan rekommendera dig. Som med all bantning skall man vara försiktig och inte svälta hunden.

Vid svår övervikt bör en veterinär kontrollera om hunden är fullt frisk innan bantningen inleds. Alla i familjen och i hundens närmiljö måste vara överens om att hunden skall banta och hjälpas åt med det. Hunden vägs innan bantningen inleds och en ”målvikt ” sätts. Målvikten bör inte vara mindre än 85 procent av startvikten.

Sex tips hur du får din hund att gå ner i vikt:

  • Tänk på att minska den dagliga matransonen. Rätt mängd av rätt foder är nyckeln till lyckad viktminskning för din hund. Välj ett foder av god kvalité med ett lägre energiinnehåll. Använd mätanordning och var konsekvent när du mäter upp fodret.
  • Det finns hundar som skulle kunna äta nästan dygnet runt men ändå aldrig vara nöjda. En sådan hund blir rätt odräglig att ha omkring sig i längden, ge den morötter eller blanda eventuellt ut maten med ris och grönsaker för att den skall känna sig mättare. Behåll då torrfodermängden och ge riset och grön-sakerna som ”extra” så att hunden får i sig rätt mängd av vitaminer och mineraler från torrfodret.
  • Se till att öka motionen successivt. Motion är viktigt för hälsan och då hunden ska gå ner i vikt. Energiförbrukningen blir 2–3 gånger högre när man motionerar. Långa promenader eller joggning är ett bra sätt att bli av med överskott för hunden. Simning är särskilt skonsamt.
    Men om din hund är kraftigt överviktig och/eller har problem med t ex leder, att röra sig på ett bra sätt etc. så sök hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut så din hund inte riskerar att får skador.
  • Kom ihåg att ge godis med måtta. Det är okej att ge hundgodis eller tugg, men tänk på att minska mängden foder i motsvarande energimängd den dagen.
  • Väg din hund regelbundet och se till att ni är på rätt väg. Om du inte känner till vad hundens idealvikt är, kan man börja med att sätta målvikten till 85 % av den nuvarande vikten.
  • Var tydlig och tala om för din bekantskapskrets vad du och din hund går igenom. Din hund behöver inte något extra utöver sin vanliga foderportion. Om de inte lyssnar ta hunden där ifrån. Det är du som bestämmer över din hund.
  • Ta gärna hjälp av en veterinär om din hund är mycket överviktig. Genomför viktminskningen i samråd med veterinären.

Vad är en bra motion för en hund med övervikt?

I första hand måste man se till hur överviktig hunden är.
Detta ska alltid vara avgörande för vad man väljer för träning till sin hund.

Är hunden kraftigt överviktig så bör man ta kontakt med sin veterinär och/eller en
fysioterapeut för att sätta ihop ett bra individanpassat program.

Programmet ska vara baserat på hundens grundkondition och  om den är frisk för övrigt.

Det är viktigt att träningen är skonsam mot leder och kroppen för övrigt att den sker
kontrollerat och ökas gradvis, annars är risken för att hundens kropp överbelastas och det resulterar i skador.

             

Ett enkelt tips du kan göra hemma är att låta hunden leta upp sitt foder t ex spritt ute på gräsmatta, eller i speciella leksaker som är avsedda för detta ändamål. Då får hunden jobba för den dvs. även mental träning,  och det tar längre tid att äta vilket ger lugnare för magen.

Självklart är många korta intensiva träningspass mer effektivt än en mysig skogspromenad, men det är otroligt viktigt för både hunden, och för ert samarbete, att ni har kul ihop. Det ger en naturlig ökad lust till aktivitet. Dessutom  så kan ni hitta massor av bra träningtillfällen i skogen då hela hundens kropp får jobba.Skogen kallas ju alltid för hunden gym!    Men träna med eftertanke!

                       

Som alla vet  – att röra sig leder till öka förbränning vilket leder till viktminskning och förbättrad muskulatur. Men här är otroligt viktigt att ni vet om en hund rör sig på ett bra sätt, dvs utan att avlasta vissa leder eller muskelområden, att hunden har korrekt rörelsemönster.

Annars är risken för att fel muskler överbelastas och detta ger oftast problem. Här är det vanligt att man kommer in i en negativ spiral, hunden börjar träna och får ont, hälta etc. och nästa steg är ett veterinärsbesök. Vanligtvis så ska hunden vila och ev medicineras. Tillbaka på noll. När hunden är ok igen så dras träningen igång igen och problemen kan lätt upprepas.

Fördelarna med simträning är många:

               

Alla raser och åldrar kan få hjälp av att träna i bassäng.

Den ger en mycket effektiv muskel- och rörelseträning med minimal belastning av skelett och leder.

Träningen stärker muskulaturen runt lederna och därmed ges ett ökat stöd.

Det är även ett utmärkt sätt att träna kondition och styrka. Så gott som alla muskelgrupper får arbeta
genom att de kontraheras och sträcks ut i mjuka och jämna rörelser, cirkulationen ökar och muskler
byggs upp.

Eftersom simning är en skonsam träningsform lämpar den sig mycket bra även för den överviktiga
hunden. Lederna belastas minimalt och hunden går vanligtvis snabbare ner i vikt.

                       

Vikt, muskler och foder påverkar livslängden

Ny forskning visar att hundar som hålls välmusklade och utfodras så att de slipper övervikt lever längre. Det handlar inte om någon marginell skillnad – studien visade att de hundar som sköttes väl levde flera år längre än genomsnittet.

I den nyligen publicerade studien, genomförd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med brittiska och schweiziska kolleger, konstateras nämligen att bibehållen muskelmassa i kombination med en låg ökning av fettmassan med ökad ålder är relaterat till ett långt friskt liv hos labradorer. För att få behålla din hund i livet under lång tid ska du som ägare med andra ord se till att den inte blir överviktig, ge den bra foder och se till att den hålls vältränad.

Så gick studien till

Den genomsnittliga livslängden hos labrador retriever är ungefär 12 år. I studien har man jämfört en grupp om 39 labradorer med tre kontrollgrupper från tidigare studier av samma ras. Studien påbörjades 2004 och avslutades i september 2015 då den sista hunden i gruppen uppnådde den aktningsvärda åldern 17,9 år.

Hundarna i studien utfodrades med bra foder och hölls i lagom hull och de fick relevant vård, omvårdnad och skötsel. Dessa hundar levde längre än hundarna i kontrollgrupperna. Nästan 90 % uppnådde 12 års ålder, jämfört med 30 % av hundarna i kontrollgrupperna. Dessutom blev 28 % av dem mer än 15,6 år gamla, vilket bedöms som mycket långlivat.

Nästa ”Månadens ämne” December/Januari kommer att handla om smärta hos våra hundar och
hur vi kan hjälpa dem.


Detta är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har under åren försökt att lära mig  så mycket som möjligt och att hitta många olika alternativ som möjligt att ta till om min eller mina kunder har problem med smärta.
Förutom att man får hjälp av sin veterinär med medicinering, så finns det mycket som kan komplettera eller ibland vara bra istället för detta. Men det är viktigt att man tar reda på vilken diagnos hunden har och denna ska alltid en veterinär ställa. Utifrån denna så kan man sedan prova sig fram till en bra lösning.

Susanne Karlsson, Ucklums Hund & Hälsocenter
0703-56 24 40,
www.uhhc.se

 

                                         Månadens ämne: September

Jag kommer att börja med att gå igenom lite om vad förebyggande friskvård är och varför det är viktigt. Inte minst när våra hundar är unga och växer och utvecklas, så de får en bra start.

Men även om vad som sker när olyckan/skadan har skett och då hur viktigt det är med en bra och noggrann rehabilitering. Senare i livet när de börjar bli till åren och ålderskrämporna ger sig till känna finns det mycket vi kan göra för dem som ger dem en värdefull och skön ålderdom.

Varför behövs förebyggande friskvård?

Alla hundar, unga som gamla, behöver friskvård. De unga för att ge kroppen en bra start och senare under livet för att bibehålla sina funktioner så länge som möjligt. När våra hundar börjar bli till åren och krämpor börjar komma så kan vi med friskvård hjälpa dem att få komma ut och röra på sig utifrån deras förutsättningar. Om de har problem med smärta och stelhet kan de även få hjälp via t ex massage, laser, kosttillskott, smärtstillande medicin etc.

Optimal funktion hos hund är en produkt av:

  • Att hunden är frisk
  • Att kroppen är stark
  • Bra kroppskontroll och balans
  • Stegrad träning med ålder och erfarenhet
  • Individanpassad träning utifrån hunden.

För att nå detta är det viktigt att få in en vana att känna över hundens muskulatur, hud och leder. Detta ger viktig information om hur hunden mår. Ge hunden kontinuerlig massage och efter tränin, försiktig stretching. På detta vis kan vi tidigt upptäcka om något inte är bra, t ex att hunden har spända muskler, smärta från en viss del etc.  Dessutom så får vi en avslappnade stund med hunden som stärker samkänslan.

Många gånger så glömmer vi av att det är lika viktigt för våra hundar att de träna i förebyggande syfte – precis som för oss. Tanken är inte i första hand att de ska bli högpresterande elithundar utan bara att de ska helt enkelt må bra.
Att kroppen ska vara rätt uppbyggd så rätt muskler och leder ska kunna utföra sina specifika ansvarsområden. Att de har ett korrekt rörelsemönster och till detta behövs rätt träning – individuellt för varje hund.

För att kunna förstå hundens rörelser, bör man tänka på att, det som händer i en del av kroppen påverkar direkt andra delar. Man ska därför se både den enskilda rörelsen samt helheten i kroppen, då man tränar sin hund.

Innan man börja planera och sätta mål för träningen, så ska man tänka på vilket syfte träningen har. Ska min hund bara fungera i vardagen eller ska ni tävla i någon gren, och vad behövs då för specifik styrka, smidighet etc. för att klara av detta utan att skada sig.

”Alla hundar oavsett ras, typ eller storlek har likadana kroppar. De har samma antal
skelettben med leder som rör sig efter samma biomekanik och heter samma på latin.
De har likadana muskler som styrs av nervsystem som är uppbyggda efter likadan struktur.
En tax och en grand danios är faktiskt likadana där inne under pälsen. Det är inte så att en
liten  hund har färre ben eller andra muskler. De är bara mindre. Det innebär att de också
har samma möjligheter till rörelse.”

Ur boken Rörelseboken av A. Falkenberg.

Hundens funktionella linjer
Hunden har sk. bärande funktionslinjer och de skapar de viktigaste rörelserna. De är linjer som skapar stadga och bärighet i hundens kropp och som formar hundens grundrörelser. Om de finns på plats med god kontroll och balanserad styrka kan vi sedan bygga på med i stort sett vilka andra rörelser som helst och resultatet kommer att bli superbra.
Några av dessa är: (se bilder nedan)

  1. Rygglinje.
  2. Två sidolinjer (hö/vä).
  3. Två diagonala linjer( hö till vä &vä till hö).
  4. Varje bens böj- och sträcklinje ( 8 st, 2 st/ ben).
1. Rygglinje

2. Sidolinjer utmed höger och vänster sida.

 

3. Diagonala linjer

Kort från boken ”Rörelseboken”
av A Falkenberg

4.   Varje bens böj- och sträcklinje
( 8 st, 2 st/ben).

Utav dessa linjer så är rygglinjen den allra viktigaste. D.v.s. att ryggen är rak, att den varken svankar eller buktar uppåt. Vilket påvisar om muskulaturen är tillräckligt tränad för sin uppgift eller inte.

Det är av största vikt att de stabiliserande muskler är så starka att de orkar bära upp ryggen och hela hundens kropp och samtidigt ge stadga när den rör sig. Det är också ryggens muskler som ska styra och driva hunden framåt i steget. Alltså kunna få fart att gå, springa, parera etc.

Därför är viktigt att vi tränar hundens stabiliserande muskler. Om inte rygglinjen är på plats kommer ingen av de andra linjerna heller fungera optimalt.

Det innebär att rörelsen inte kommer gå igenom hundens kropp på ett funktionellt sätt. T ex. om en hund är svag i ryggen ställer den gärna in ett eller bägge bakbenen under sig som extra stöd till rygglinjen underifrån. Hunden kan inte ta ut sitt steg tillräckligt och ”trippar” mer fram, detta leder till spänningar i t ex ländryggen som ger till slut konsekvenser för hela kroppen

De stabiliserande muskler sitter i dessa                                                         
områden: Se bilden.

Röd – Front: Från armbågen – upp längs
skulderbladets baksida till bröstryggen.

Blå – Rygg: Ländryggens muskler ska ge
stadga och kraft till hela ryggen.

Grön – Bakdel: Höftmusklerna är bärande
i delen.

Grundsteg: För att gå med ett bra grundsteg måste hunden använda bärande muskler i alla tre delarna, front, rygg och bak.

Det finns fem faktorer som får hundens kropp att rent fysiskt förflytta sig framåt över underlaget. Dessa är muskelkraft, svikt i leder, svikt från underlaget, pendling och svävning.
Allt muskelarbete förbrukar energi. Därför är  hundar mycket duktiga på att utnyttja de möjligheter som finns för att föra kroppen framåt utan att slösa energi.

Hundens fyra olika gångarter:

Gångart: Takt: Hastighet: Komponenter: Kostnad:
Skritt 4 Långsam Muskelkraft Väldigt dyr
Pass 2 Långsam Pendling Nästan gratis
Trav 2 Varierande Svikt & svävning Billig
Galopp 3 el. 4 Snabb Muskelkraft, svikt
& svävning
Dyr

´                                                                                                            Ur boken Rörelseboken av A. Falkenberg.

När en hund kommer ut och får röra sig i lagom mängd och  i varierande terräng/underlag kommer det att hjälpa till bygga rätt muskler för att kunna hålla sig frisk och skadefri.

I kuperad terräng tränas bl a de små stabiliserande musklerna upp så att de ska orka, samt reagera snabbt, då påfrestningarna och skaderiskerna riskerna ökar. Dessutom så aktiveras de sk. muskel- och senspolarna, det är två typer av nervceller som styr hundens skyddsreflexer. De sitter utspidda i muskler och senor och deras uppgift är att förhindra övertöjning och överspänning i muskler och senor. Om hunden inte är uppvärmd och förberedd för ett arbete så fungerar skyddsreflexerna både sämre och långsammare vilket leder till ökad skaderisk.

Alla nervsignaler fungerar/reagerar snabbare och bättre ju mer de används. Ett exempel är när ett barn ska lära sig att gå, först ställer sig barnet upp och genast ramlar tillbaka på rumpan, fortsätter att öva och öva tills signalerna mellan hjärnan och de berörda delar fungerar och barnet står. Sedan fortsätter proceduren för att kunna ta ett eller flera steg och tillslut så kan barnet gå. Här är s.k. övning ger färdighet och signalvägen är ”upptrampa” och klar.
Här tränas bl a balans, koordination, styrka och smidighet. Dessa delar är livsviktiga för alla levande varelser för att kunna fly, skaffa mat, skydd, minskad skaderisker etc.

Att träna balans, koordiantion, smidighet och styrka hos din hund är både viktigt och kul. Variationer finns i oändlighet, bara att använda sin fantasi , och glöm inte olika underlag. Detta gör att din hund får bättre kontroll på sin kropp, som i sin tur leder till att de får bättre  rörelser i både långsam och snabb takt.

Inte heller att förglömma då våra hundar springer tillsammans och leker på ex. en äng, då går det ofta i snabb takt. Hundarna springer, parerar, tvärnitar och byter håll. Detta kräver stor precition, balans, koordination, smidighet och styrka så de inte skadar sig. Vanliga tips på träning brukar vara: stå-sitta på stubbar och stenar, gå balans på nedfallna träd, murar etc. ,träna på balansbollar, slalom mellan pinnar/träd, cavaletti – hinderbana, backa uppför en backe/trappa, träna med benviktsmanschetter och/eller klövjeväska, träna på löpband, vibraionsplatta, simträna etc. Tänk på att  skogen kallas för ”hundens gym”.

I samband med att vi tränar våra hundar – oavsett om det är en planerad styrketräning eller bara en vanlig skogspromenad – så är det viktigt att hunden får värma upp innan den släpps lös eller påbörjar träningen. Då ”väcker man upp de sk. skyddsreflexerna, musklerna blir varma och smidigare etc. och hunden är redo. Det räcker t ex att hunden får gå i koppel en stund innan och att man t ex har ett täcke på den. Detta är ofta omdiskuterat hundägare emellan och en del skrattar och tycker det är löjligt att sätta på hundar täcke.  Men de har dock inte insett betydelsen av att låta sin hund bära täcke. Kroppens värme stiger och pälsen är inte tillräckligt isolerande, vilket gör att täcket  fungerar som en termos, alltså håller muskulatur och annan vävnad uppvärmd.

Även om hunden har päls och inte fryser så är det viktigt för att temperaturen i kroppens vävnader inte ska sänkas.

De flesta hundar lever ju idag oftast inomhus, vilket innebär att den har samma ”jacka” på sig inne och ute. Den får dessutom inte en lika tjock päls som om den alltid skulle bo utomhus.

När hunden är uppvärmd så minskar skaderisken i och med att en vävnad med högre temperatur är mer elastisk och reagerar snabbare.

 

Grundläggande anatomi och fysiologi

Rörelseapparaten:
Består av skelette, leder, senor, ligament och muskler. Skelettet är den passiva delen av rörelseapparaten. Skelettben förbinds med varandra genom fogar och leder. Lederna ger benens dess rörlighet och omkringliggande muskler och ligament ger stabilitet och styrka. Dessa tillsammans möjliggör att hunden kan utföra olika rörelser.

Ett annat viktigt område som ofta inte nämns då  det pratas om förebyggande friskvård är
andning- & cirkulationsapparaten och nervsystemet.  Allt måste samarbeta för att hunden ska kunna fungera korrekt. Och det stärks i samband med träning.

Andningsapparaten
Andningen med sina lungor, ser till att nytt syre kommer in i kroppen och koldioxid avlägsnas, detta transporteras via blodbanorna.

Cirkulationsapparaten
Och utan hjärtats eviga pumpande så kommer inte blodet att kunna cirkulera i kroppen och berikat med näring, ut till cellerna. Inte heller slaggprodukter och koldioxid transporteras bort ur kroppen.

Nervsystemet
Detta är en livsviktig del för att rätt signaler ska kunna skickas och tas emot mellan hjärnan och de övriga delarna i kroppen. Detta blir bättre och mer effektivare om hunden får träna på ett korrekt och bra sätt.  Ju mer en nervsignal används dessto mer effektiv blir effekten, hjärnan får lättare att arbeta.

Vad kan gå fel?

Om vi nu inte låter våra hundar få denna möjlighet så är det större risk att de skadar sig och får ont. Varken hunden eller plånboken blir lycklig om detta händer.
Men visst  kan hundar skada sig ändå och då ska man åka till en veterinär för att få en korrekt diagnos och ev. prognos om hunden kan bli återställd, sedan se till att få rätt hjälp att träna upp sin hund med rehabträning.

Ett exempel på vad som kan hända när vi glömmer av att hålla igång  de små stabiliserande musklerna, senor och Rligament. För om de inte fungerar som de ska så kommer oavkortat de större musklerna gå in och ta över. Dessa är inte i första hand  anpassade för detta, de har inte finmotoriken som behövs och de kommer med största sannolikhet bli över- och snedbelastade.  Vilket med tiden leder till skador och problem i framtiden.

Även, som jag tog upp tidigare, om  de t ex har för svaga ryggmuskler – de som stabiliserar upp ryggen – kommer de att kompensera med att t ex flytta in bakbenen under sig som en extra stöttning till ryggen. Som ni säkert förstår då  så kan hunden inte röra sig korrekt och muskler kommer att arbeta på ett felaktigt sätt, de kommer att bli stela och osmidiga.
Hundes rörelserna kan inte fungera rätt och hela kroppen kommer att bli påverkad.
Och än en gång, fungerar inte rygglinjen så kommer ingen annan linje att heller att fungera. Hunden vill kanske inte röra sig lika mycket och detta leder ju självklart till försämringar i hela kroppen och då även organ som  hjärta, lungor, muskulatur, leder etc.  som i sin tur vanligtvis leder till övervikt, artros, etc. som leder till minskad vilja att röra sig och det negativa spiralen  är igång.

Alla oavsett ålder och ras behöver få röra på sig och få stimulans i lagom mängd och hur mycket och på vilket sätt  är helt individuellt! Se till din egen hund och dess behov och titta inte/lyssna inte på vad andra gör med sina hundar, de utgår ju från sin individ.

Vad är det som påverkar när du ska träna din hund?

Den unga hunden: Träning av  unga hundar är mycket omtvistat och är en komplex fråga.
Det är svårt att dra några säkra slutsatser beträffande gränsen mellan de positiva effekterna och ev negativa effekter (överbelastning)
En aspekt på detta: Det är inte formen av träning som är det avgörande, det är istället belastningen och omväxlingen i träningen som är det viktiga. Två begrepp som är viktiga vid fysisk träning för unga hundar, den kronologiska åldern (antal månader sedan födseln) och biologiska åldern (hundens fysiska mognadsålder).  Detta varierar mellan raser och individer trots att de har samma kronologisk ålder. Träningen måste anpassas individuellt.
En allsidig träning som utmanar motoriken har en positiv inverkan på prestationerna hos hundar. Träningsfrekvensen ska hållas på en rimlig nivå hos unga hundar.
Det innebär man ska lägga större delen av träningen på det som utvecklar den unga hundens fysiska grundkvaliteter (koordiantion, rörlighet, uthållighet, balans, styrka och snabbhet).

Den åldrande hundar: Den totala muskelmassan minskar hos den äldre hunden. Minskning av koncentrisk muskelstyrka, (dvs Belastning under sammandragning av muskel, kontraktion) går långsammare än förmågan att utveckla kraft.  Oavsett om det är en tik eller hane så minskar kontraktion, extension och statisk muskelstyrka successivt. Så därför är de viktigaste faktorerna, som relaterar till god muskelstyrka, den fysiska aktivitetsnivån hos den äldre hunden.
Det beror på en reduktion av motoriska nervceller i ryggmärgen som leder till förlust av muskelfibrer. Den totala ytan kan minska med 20-50%, men muskelcellens förmåga att svara på träning förändras inte med åldern. Samtidigt sker en ökning av fett & bindväv i muskelvävnaden. En hund som förlorar hälften av muskelmassan halverar därmed sin muskelstyrka.

Funktionellt innebär detta att muskeln blir svagare och blir sämre på att snabbt kunna utveckla kraft, vilket leder till att hunden får ett långsamare rörelsemönster.
Det går givetvis att träna upp muskler hos äldre hundar, men viktigt här är betydelsen av individanpassad träning och belastning. Belasningsökningen måste ske successivt och att åldern är inte en avgörande faktor.

Andra saker som kan påverkar vid hundträning

Hur vi än försöker så kan man inte sträva efter att alltid träna hund under optimala förutsättningar, för då kommer träningen inte att bli av.  Exempel på störande faktorer är regn/blåst, värme/kyla, träningstider etc… Belastning på hund och hur pulsen kommer att reagera på dessa yttre faktorer – då behövs en anpassad träning efter detta.
Lyssna noga till hundens signaler och notera hur hunden reagerar på träningen och belastningen. Detta leder då till att det blir lättare att läsa av er hund inför framtida planeringar av träningspass och att ni då kan komma så nära optimalt.

  • Värme/Kyla, Regn/blåst:
    Hunden svalkar sig genom bl a att hässja/flåsa och på så sätt hålla ner kroppstemperaturen. Om det blir för varmt och att hunden då får svårt att svalka sig, är det lätt att den drabbas av överhettning.
    T ex vid kraftigt regn och blåst och kall temperatur kan nedkylningen innebära sänkt prestationsförmåga. Blodcirkulationen kan försämras och kan leda till kramper.
  • Övervikt:
    Hunden kan få svårt att utföra träning av olika slag p.g.a övervikten.
    Mer om detta kommer jag att ta upp i nästa ”Månadens ämne”.
  • Stress hos både hund/hundförare:
    Delas in i positiv och negativ stress. Posivit stress är en nödvändig aktivering av kroppen som gör att hunden utnyttjar sin energi på bästa sätt. I första hand leder stress till optimal prestationsberedskap äver ökad muskelstyrka, ökade blodflöden och förhöjd andningsfrekvens. Detta leder till att musklerna får mer syre och näringsrikare blod.   All stress utsöndrar adrenalin och noradrenalin som stimulerar det sympatiska nervsystemet. (sk. kamp/flykt delen) Hormonet kortisol utsöndras. Det blir negativt om hunden inte kan/får varva ner efter träning eller i sin vardag.
    Då förbränns/används inte kortisolet, kroppen går på högvarv och t ex näringsupptaget och läkningen i kroppen är försämrad.
    En stressad hundförare kommer inte att ge hunden den rätta vägledning och tålamod så hunden kan genomföra sitt träningspass. Om du är för stressad en dag – planerad träningsdag – skippa den. Eller gör något enkelt som hunden är duktig på så kanske du stress lägger sig och ni kan rikta in er på de andra momenten. Annars kan denna träning förstöra mer än den bygger upp.
  • Infektioner:
    Låt hunden, precis som du själv gör, skippa träningen om den är ansträngade för hunden med infektion i kroppen. Tänk på hjärtat och övriga delar i kroppen som kan ta skada.
  • Smärta:
    Smärta upplevs av både människor och djur och har ett stort värde i vår förmåga att skydda oss och överleva. Smärtans viktigaste biologiska funktion är att signalera till kroppen att den är i fara. Mer om detta kommer jag ta upp som ett kommande ämne.

I nästa månades ämne kommer jag att ta upp om hundar och övervikt och  vad detta har för betydelse för hunden liv och välmående.

”Övervikt hos hundar är ett enormt hälsohot som kan ge upphov till kroniska sjukdomar och förkortat liv” ”Orsaken är i de allra flesta fall detsamma som för människor – kombinationen för mycket mat och för lite motion”

”Nu, 2017, uppskattas det att ca 50 % av sveriges hundar är överviktiga. 2015 var det ca 30-40% och att detta till 98% beror på hundägarna. Fel utfodring, för lite motion, får för många godbitar etc… Detta påverkar dem på samma sätt som oss människor: ledproblem, hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, andningssvårigheter, hud- & pälsproblem, ökad mängd infektionen är en vanlig konsekvens detta leder då självklart till förkortad livslängd. ”

 

Susanne Karlsson, Ucklums Hund & Hälsocenter
0703-56 24 40,
www.uhhc.se

Comments are closed.

Login